Igår. Torsdag. Borde jag inte ha klivit ur sängen. Möjligen inte i dag heller.
Det började med att jag missade alla mina slot-tider i badrummet på morgonen. 16 hann precis slinka in före mig (eftersom jag var lite sen ur sängen..) sedan kommer 14 tätt inpå. Duschen på nedre plan användes av F. Ok, det får bli frukost före duschen. Helt ok det med. Så småningom kommer 14 och 16 nersläntrandes och äter frukost också, varpå jag passar på att inta badrummet. Tonåringarnas frukost i detta hus består oftast av en tallrik fil och flingor som äts på tre röda. Vilket resulterar i att mitt i mina badrumsbestyr står det helt plötsligt två ungdomar där (igen!) som vill borsta tänder och vaxa hår. Ok, inte min morgon i badrummet.
Får sedan vänta länge på bussen och länge på tunnelbana och vid det sista bytet till tunnelbana nr 2 har det varit förseningar så tåget som kommer är så fullt att det inte går att kliva på. Väntar på nästa.
En vanlig pendlarmorgon med andra ord.
Kommer således sent till jobbet. Sätter igång datorn och upptäcker ett märkligt mail från ett namn jag tycker mig känna igen men det ser onekligen lite underligt ut. Det kanske man inte borde klicka på...eller så klickar man...för man är ju lite nyfiken också...och inser en tiondels sekund för sent att det SKULLE MAN INTE HA GJORT. Som tur är var vår IT-support på plats den dagen och jag springer genom korridoren bort till hans krypin och viskar så ingen annan ska höra: Jag tror jag har fått ett VIRUS!!!
Mycket riktigt. Infekterad dator. Hela burken fick läggas in på intensiven i serverrummet och installeras om. Alla mina egna saker och inställningar försvinner och det blir ett dj-a meck helt enkelt. Jag satt i kollegas rum med lånedator resten av dagen.
Idag ville den inte fungera heller. Windows 7 ger jag inte mycket för just nu som inte vill prata med våra andra ärendehanteringsprogram. Jag gav upp och gick hem tidigt. Tog bussen hem och sov gott under större delen av resan. För att hemma konstatera att jag visst tog bilen i morse (!). Den stod snällt parkerad vid tågstationen en och en halv mil bort...
Men skit i allt det där nu! Nu är det NU! Och nu är det packat och klart (måste bara bestämma mig om den där sista klänningen...).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar